Monday, October 22, 2012

rätten till kvinnors kroppar # 2

Ibland tycket killar/män och dylika att det är roligt att lyfta upp tjejer, de är ju så små. Alltså går det så lätt att bara lyfta någon med eller mot dess vilja.

Vissa kanske tycker det är trevligt, men jag har ärligt talat inte träffat någon tjej som uttryckt att det här beteendet är så kul. Jag tycker det är extremt obehagligt och en tappar kontrollen. Ändå ställer jag inte alltid till med en scen för det är så jävla jobbigt. Men jag vill verkligen inte att någon ska ta sig den rätten att plocka upp mig och sätta ned mig lite där den (HAN) känner för. Men ändå händer det mig och andra regelbundet.
Min mor kände igen sig i situationen när vi pratade om det, hur en som kvinna måste skratta lite artigt, hur när man skriker låter det roat och tas inte på allvar. Hur en bara måste stå ut med det.

Här om dagen hann jag inte reagera, och försökte bara att inte göra motstånd så jag kunde få komma ned.
Jag blev lyft rätt högt och tappad på huvudet och fick en allvarlig hjärnskakning som jag inte bett om.
Är fortfarande sängliggande och det känns så obeskrivligt onödigt.

Jag har dessutom dåligt samvete för att jag ens skriver det här för jag vet att personen inte menade illa. Men det här handlar inte om honom. Det handlar om alla män som någonsin lyft upp mig i vuxen ålder.
Jag är så jävla trött på det här beteendet, jag vill ha min kropp i fred och om jag ramlar i golvet efter en vild dans som jag är med på kan jag leva med ont. Om jag har något att säga till om. När jag inte har det vill jag inte behöva ta såna här konsekvenser, det gör mig så jävla ledsen och trött på allt.

Jag är minst lika arg på alla som lyft mig mot min vilja utan att tappa mig. Jag hatar det beteendet, det är så otroligt respektlöst. Det var också det första Peter sa : "men du som hatar när folk lyfter dig". Så enkelt är det, om en bryr sig.

I framtiden kommer jag hålla många armlängders avstånd till alla jag inte litar på, överväger även en form av bur. Och på doktorns ordination: tänka lite på vilket sällskap jag omger mig med.

No comments: