Om människors begränsade fantasi.

Ta teater till exempel, ska inte det gå ut på att skådespelarna låtsas vara någon annan? Varför finns det en sån ovilja att låta någon ha en annan könsidentitet än vad den har på fritiden? Ibland kanske en typecastar men oftast är det ju ändå teater, så varför inte tillåta sig lite lite könsförvirring? Inte så att vi går tillbaka till att låta biomän spela alla rollerna, det betackar jag mig.

Och det finna såklart teatrar som inte lägger vikt vid skådespelarens könsidentitet utan hur väl den spelar rollen. Det är fint!