Tuesday, April 10, 2012

transfobi pt 2

Jag vet att det här var länge sen och att jag kan ses som långsint, men jag kommer att tänka på det varje gång jag hör Wollins namn. Människan som har en liten imaginär parad för tvåkönsmodellen på sin blogg och inte är rädd för att kränka människor i sin viktiga kamp. Jag tycker dessutom det här är relevant i relation till tyckare som menar att tvånssteriliseringar är viktiga för att "hur skulle det se ut om en man blev gravid?" (jag är i alla sammanhang allergisk mot det retoriska frågan "hur skulle det se ut?" det är inte ett argument för eller emot någonting).


Wollin tycker till om Ragnar, aka. mjölkmannen. Som för några år sen skulle testa om män kan amma


Vad Wollin vill är väldigt svårt att förstå, i relation till hur det skulle påverka henne. Alltså "fuck off ragnar" får det att låta som att det är hennes barn han tänkte amma, och så är inte fallet.

Hellre än att köra "live and let live" så länge ingen tar skada avskaffar hon alla rättigheter som kvinnokampen medfört. Det vill inte säga lite om hur viktig heteronormen är för henne. Jag får känslan av att bara tanken på att någon där ute går runt med kjol utan att vara född till biologisk kvinna ger Wollin mardrömmar om nätterna.

"Om obstinate Ragnar ska börja amma vill jag inte vara med längre."

Vem bad Wollin att "vara med"? Det är inte hennes barn vi snackar om. Hennes medverkan är inte önskvärd.

"Om jag lever i hundra år så kan jag inte komma på något så avtändande som en ammande karl."

Tillbaka till fenomenet från i torsdags när några översittare till människor tar sig rätten att sitta och kalla dansarna för motbjudande. Vad ger en människa rätten att döma ut någon på det viset? Varför skulle det vara viktigt att skriva i aftonbladet att hon inte tycker ragnar är sexig. Det finns en stor chans att Ragnar inte tycker Malin Wollin är det heller, men har man lite hyfs så behöver man inte meddela alla aftonbladets läsare det. Jag tror inte Ragnar svarade Wollin alls, vilket han nog gjorde rätt i.

Det här är en så fundamental del i barnuppfostran för mig. Om man inte har något snällt att säga kan man vara tyst ibland. Speciellt när det är saker som inte berör ens egen person.

No comments: