På ett dygn har jag haft vägarna förbi skogskyrkogården tre gånger. Samtliga gånger på min mycket fallfärdiga cykel och jag vet en som vänder sig i graven om han kan. Eller gläds åt att jag är ute och cyklar mitt i natten, för övrigt det bästa sättet att avsluta en festkväll har jag insett.